Hjärnhälsa gör en bra dag….
Hjärnhälsa gör en bra dag…. handlar dels om att bli kompis med din hjärna och dels att uppmärksamma små positiva och viktiga saker i vardagen som vårdar och vässar din hjärna. Här kan du enkelt checka av hur du mår och vad du kan tänka på för att göra en bra dag och få en bra balans i din hjärnas kemi. Fysik – Ta hand om din fysik! Mat: Maten blir byggstenar till ditt humör, ditt minne och din koncentrationsförmåga. Att äta en hälsosam kost bidrar till ökad motivation till mer energi och dessutom till ökat fokus. Att äta bra stärker hjärnans formbarhet och kan till och med hålla hjärnan ung. Fysisk aktivitet: Det finns stora hälso- och prestationseffekter med att röra på sig. Så fort du är i rörelse duschas hjärnan av dopamin. Pulshöjande aktivitet bidrar till nybildning av hjärnceller! Passion – Upptäck, Utforska och Utmana! Lär nya saker: Vår hjärna älskar att lära sig nya saker! Att ut-veckla sina intressen och passioner är väl investerad tid för din hjärna. Omväxling/Utmaning: Omväxling och utmaning handlar om att befinna sig i olika omväxlande miljöer, ge hjärnan olika sinnesupplevelser och nya erfarenheter. Våga lämna din komfortzon, göra något du aldrig tidigare gjort, våga bryta mönster och vanor. Sinne – Din inställning spelar roll! Positiva tankar: Träna din hjärna på att vara i nuet, se små positiva saker vardagen. När hjärnan blir överstimulerad kan den i värsta fall stänga av den smarta delen av hjärnan, så kallad frontalloben, vilket medför att du kan få svårt för att lösa problem, organisera och planera. Träna aktivt din hjärna på att fokusera på små positiva saker så kommer du att bygga en vidunderlig motståndskraft för att hantera din eventuella stress. Vänskap – Dina vänner är guld för din hjärna! Vänner och relationer: En trygg hjärna är en smart hjärna och också en samarbetsvillig hjärna. När hjärnan är trygg får den tillgång till alla funktioner i den smarta hjärnan och vi blir kreativa och lösningsfokuserade. Hur känns det när du vet att du är omtyckt, respekterad och uppskattad? Visst blir det lättare att våga utmana dina gränser och ta nya kliv framåt? Återhämtning: Vila dig i form! Vila och sömn: Vi människor är en hårt arbetande art, vi har i alla tider ansträngt oss och arbetat hårt. Det är vi vana vid och byggd för. Det som är oroväckande idag är inte överansträngningen i sig utan bristen på återhämtning. Det är naturligt att arbeta hårt och att sedan vila. I vilan släpper hjärnan taget om oro och prestation och den hittar ny kraft och energi. Unna dig själv små återhämtningspauser under en dag! Din hjärna utvecklas varje dag! Den lär sig nya saker, den tänker och den känner. Tänk om du har format om din hjärna bara genom att läsa den här artikeln? Förmodligen har du det.
1. PERMA-modellen (Martin Seligman) – Modell för välbefinnande
Martin Seligman, en av grundarna av positiv psykologi, utvecklade PERMA-modellen för att beskriva de fem nyckelfaktorerna som bidrar till ett långsiktigt välbefinnande. Dessa faktorer påverkar inte bara vårt mentala mående utan även vår hjärnas funktion och motståndskraft.
De fem byggstenarna i PERMA-modellen
-
P – Positive Emotions (Positiva känslor)
- Positiva känslor som glädje, tacksamhet och kärlek aktiverar hjärnans belöningssystem och frisätter signalsubstanser som dopamin och serotonin.
- Studier visar att personer som regelbundet upplever positiva känslor har bättre kognitiva funktioner, starkare immunförsvar och lägre stressnivåer.
-
E – Engagement (Engagemang)
- Engagemang handlar om att uppslukas av en aktivitet, att hamna i ett "flow-tillstånd". Flow är när vi är så fokuserade att vi glömmer tid och rum.
- Flow-tillstånd aktiverar hjärnans prefrontala cortex, vilket stärker vår förmåga att lösa problem och tänka kreativt.
-
R – Relationships (Relationer)
- Sociala relationer är avgörande för vår hjärnhälsa. När vi umgås med människor vi tycker om frisätts oxytocin, som skapar trygghet och minskar stress.
- En trygg hjärna kan fokusera bättre, lösa problem och hantera utmaningar mer effektivt.
-
M – Meaning (Meningsfullhet)
- Mening handlar om att känna att vi gör något viktigt och bidrar till något större än oss själva.
- Studier visar att människor med en tydlig känsla av mening har lägre risk för depression och lever längre.
-
A – Accomplishment (Prestation)
- Att sätta upp mål och uppnå dem ger en känsla av stolthet och självförtroende.
- När vi når våra mål frigörs dopamin, vilket skapar motivation att fortsätta utvecklas.
Koppling till hjärnhälsa:
Genom att stärka varje del av PERMA-modellen kan vi förbättra hjärnans funktion och skapa en långsiktig balans i hjärnkemin.
2. SCARF-modellen (David Rock) – Hjärnans sociala behov
SCARF-modellen, utvecklad av David Rock, beskriver hur vår hjärna reagerar på sociala situationer och hur dessa påverkar vår prestation och välmående. Modellen bygger på fem faktorer:
-
S – Status:
- Vår hjärna är känslig för vår sociala position. En upplevd sänkning av status kan aktivera hjärnans hotrespons och öka kortisol (stresshormon).
- Om vi känner oss uppskattade och respekterade ökar istället dopamin och vi blir mer motiverade.
-
C – Certainty (Förutsägbarhet):
- Hjärnan gillar struktur och förutsägbarhet. Osäkerhet kan skapa stress och påverka vår förmåga att tänka klart.
- Att ha tydliga rutiner och mål minskar osäkerhet och skapar trygghet.
-
A – Autonomy (Självbestämmande):
- Att känna kontroll över sitt liv och sina beslut minskar stress och ökar motivation.
- Brist på autonomi kan leda till inlärd hjälplöshet och ökad risk för depression.
-
R – Relatedness (Relationer):
- Social samhörighet och känslan av att vara en del av en grupp är avgörande för vår trygghet.
- Ensamhet kan leda till kronisk stress och ökad risk för hjärnsjukdomar.
-
F – Fairness (Rättvisa):
- Människor har en stark känsla för rättvisa. Upplevd orättvisa kan trigga stress och försvarsbeteenden.
- En rättvis och transparent miljö skapar trygghet och samarbetsvilja.
Koppling till hjärnhälsa:
Genom att förstå SCARF-modellen kan vi skapa trygga sociala miljöer som stödjer hjärnans utveckling och prestation.
3. Neuroplasticitet – Hjärnans förmåga att förändras
Neuroplasticitet innebär att hjärnan ständigt omformas genom nya erfarenheter och inlärning. Det finns tre huvudprinciper:
-
Använd det eller förlora det:
- Neurala kopplingar som inte används försvagas och dör ut, medan de som används ofta blir starkare.
-
Repetition och förstärkning:
- Ju mer vi tränar på något, desto starkare blir nervbanorna som styr den förmågan.
-
Emotionell betydelse:
- Starka känslor förstärker inlärning. Om vi upplever något som viktigt kommer hjärnan att prioritera det.
Koppling till hjärnhälsa:
Genom att aktivt träna hjärnan på positiva beteenden och tankemönster kan vi förbättra vår mentala hälsa och kognitiva förmåga.
4. KASAM (Aaron Antonovsky) – Känsla av sammanhang
KASAM handlar om tre faktorer som bidrar till psykisk hälsa:
-
Begriplighet:
- Vi mår bättre när vi förstår världen omkring oss och har en logisk bild av vår tillvaro.
-
Hanterbarhet:
- Att ha resurser och strategier för att hantera utmaningar minskar stress.
-
Meningsfullhet:
- Att känna att det vi gör har ett syfte skapar motivation och livsglädje.
Koppling till hjärnhälsa:
Genom att stärka KASAM-faktorerna kan vi minska stress och öka vår hjärnas motståndskraft.
5. Stress-Sårbarhetsmodellen
Denna modell beskriver hur stress och biologisk sårbarhet påverkar vår psykiska hälsa:
-
Sårbarhet:
- Vissa personer har en biologisk känslighet för stress baserad på genetik, uppväxt och tidigare erfarenheter.
-
Belastning:
- Långvarig stress utan återhämtning kan leda till utmattning och psykiska sjukdomar.
Koppling till hjärnhälsa:
Genom att förstå sin egen sårbarhet och balansera belastningen med återhämtning kan man skydda hjärnan från negativa effekter av stress.